Öppna ett fönster

och släpp in ljuset. Släpp in den obarmhärtigt kalla luften och låt den gamla försvinna ut.
Öppna upp för det nya friska och vädra ut det som känns instängt och gammalt.
Det förändrar inget men det känns bättre. Åtminstone förstunden.

Att tillfredsställa sina begär oavsett vilken tolkning eller uttryck dom har så har dom samma tydliga och pockande känsla. Vi har alla våra kors att bära och jag hoppas ni bär era med stolthet. Dom gör just dig unik.

Oavsett om det är sex, träning eller choklad så kräver de sitt offer fast på olika sätt. Bilringar, finnar, en missvisande spegelbild  eller utebliven sömn. De lämnar unika spår fast på olika sätt.
Hur gör man då för att trotsa sina demoner?

Hur står man emot & bör man göra det? Var går gränsen mellan bruk och missbruk?
Inom oss själva finns svaret, vi vill inte alltid se det.

Det som ena stunden känns livsviktigt kan i nästa stund duka undan för en ny påträngande känsla.
Ett begär som gör alla andra oviktiga.

Hur man än beter sig och hur man än gör finns det där, pockar och lockar. Det förbjudna smakar alltid bäst och hur ska man veta, finns det någon att fråga?
Finns det någon norm där man kan fråga saker man behöver veta? Hitta rätt är inte lätt vare sig det handlar om mat, politik eller någon annans underliv.

Lev och låt leva. Gör det som känns rätt för just dig utifrån samhällets lag och normer.
Ta det försiktigt, låt känslan blomma ut. En ögonblickligt tillfredsställelse ger inte nödvändigtvis lösningen på problemet just då.
Leka med elden är populärt och oundvikligt.