Sprickor i fasaden.

Alla människor har en fasad. Vissa är mer mån om sin fasad än andra.
En del använder glitter och spackel medan andra är mer praktiska och kör på, låter fasaden få sina sprickor.
Sprickor blir det för alla. Tidens tand låter inget bestå och beroende på vad man utsätts för så sätter det sina spår. En del åldras med värdighet, andra kämpar med det hopplösa kriget att förhindra tiden.

Över tid försämras och försvagas man. En del bryr sig inte alls och där sker förfallet i en rasande fart.
Vissa drar det till sin spets genom att använda gift eller rent ut sagt ta till hantverkarhjälp dvs lägga sig under kniven.Vissa föds gammal och förblir gamla medan en del aldrig verkar blir det, varken i kropp eller i sinne.

Vad är då lösningen, svaret på ungdomens hemlighet?
Rätt kost, träning och sömn -drick mycket vatten?
För ler man får man rynkor, är man bekymrad får man oxå rynkor, åtminstone om man får tro reklamen. Förbli likgiltig så kommer du att vara som snyggast blir min slutsats av den.

Jag är inte rädd för sprickor i fasaden. Förblir hellre lyckligt rynkig än gammal & likgiltig.
Jag är heller inte speciellt rädd om fasaden. Underhåll sker med bitvis med bra mat, mycket sex och en tacksam inställning till livet. Spackla upp utan bestående resultat lurar bara andra.
Att gå från en 12 till i bästa fall en 5:a av en natts sömn är inte min stil.

Ja jag tror stenhårt på kåt, glad och tacksam.
På det tror jag att man ska vara generös med sig själv med allt vad det innebär.
Sedan är det givetvis en tolkningsfråga vad detta innebär för en själv.
Jag vet vad det innebär för mig och det är för dig att komma på om du inte redan vet det.

Jag behöver inte spackel, glitter, div håll in och lyft upp på dom rätta ställena, gift som förlamar min hud eller ett konstgjort fett som fyller ut den.
Jag har redan dom sakerna förvarade där tiden inte kan ta dom ifrån mig.
Där dom är lätt att nå, lätta att fylla på och framför allt möjliga att underhålla utan kniv, sprutor och pengar.

Fördelen med tiden är att man slutar leta efter enhörningar och skatter vid regnbågens slut.
Man lägger mer tid på att leta människor som tillfredsställer både kropp och själ istället för att bara leta kropp som efteråt endast tillfredsställer egot man behöver för att leta nästa.
Sprialen snurrar på, och desto fortare det går desto ytligare blir man och desto fler kroppar avverkar man.

Jag har kommit på att jag på senare tid (efter 30) fortfarande uppskattar ett vackert ansikte eller en fantastisk kropp men det gör mig inte intresserad för jag vill ha något annat.
Tuggmotstånd och sprickor i fasaden.
Jag vill inte ha perfekta människor i mitt liv, jag vill ha intressanta människor med en historia.
Man måste träna muskler om man vill att dom ska vara starka och du måste göra desamma med din själ.

Skönhet kommer inifrån sägs det och jag tycker det är kvalificerat skitsnack.
Själen kommer inifrån tillsammans med personligheten.
Skulle skönhet komma inifrån skulle vi inte ha skönhetsideal och obekväma skor.
Vi skulle inte vilja lyfta, fylla, sträcka eller ta bort delarna på våra kroppar.
Inte heller äta rätt, shoppa & träna tills vi gråter blod, svett och tårar för att slippa stå i vassen under årets badsäsong.

Hurra för sprickor i fasaden!